A Bone-Decorated Quiver from Tsakhiurt Ovoo
Keywords:
Tsakhiurt Ovoo, Quiver, Engraved bone decorations, Iconographic motifs, Chinggisid nobilityAbstract
A birch-bark quiver with engraved bone decorations was unearthed from Grave No. 5 at the Tsakhiurt Ovoo site, located in Uulbayan Soum, Sukhbaatar Province, Mongolia. The bone decorations exhibit sophisticated craftsmanship, characterized by a diverse array of engraved ornamental and zoomorphic motifs. These decorations are classified into three primary typological categories: geometric patterns, natural and floral motifs, and compositions centered on animal figures. These iconographic elements represent significant manifestations of both material and spiritual culture, each carrying distinct symbolic meanings. Birch-bark quivers with analogous bone decorations are widely distributed across Central Eurasia and are frequently identified in Mongolian funerary complexes dating from the 13th to the 16th centuries. Quivers of this type are considered prestige goods, likely reserved for the nobility or awarded as meritocratic honors to distinguished warriors and elite archers, rather than being items of common use. While the engraved bone decorations of the 115 quivers analyzed in this study exhibit consistency in overall stylistic form, iconographic content, and manufacturing technique, a detailed examination reveals that the compositional arrangement, animal depictions, and their dynamic postures are entirely unique, with no observable overlap between individual artifacts. Furthermore, the birch-bark quiver with engraved bone decorations discovered at Tsakhiurt Ovoo is attributed to the Chinggisid Golden Lineage (Altan Urug) nobility.
Цахиурт овооны ясан сийлбэрт хоромсого
Хураангуй. Сүхбаатар аймгийн Уулбаян сумын нутаг Цахиурт овооны 5-р булшнаас хээ чимэглэл сийлсэн ясан бүрээстэй үйсэн хоромсого гарсан юм. Ясан чимэглэлийг урлахдаа төрөл бүрийн хээ, амьтны дүрсийг маш гоёмсгоор сийлсэн байна. Эдгээрийг ангилан үзвэл геометрийн дүрст хээ, байгаль, ургамлын дүрст хээг сийлээд дунд амьтны дүрсийг сийлсэн үндсэн 3 төрөл байна. Хээ дүрсэлбэрүүд нь өөр өөрсдийн гэсэн утга бэлгэдлийг агуулсан эдийн болон оюуны соёлын төлөөлөл юм. Үүнтэй ижил төрлийн ясан чимэглэл бүхий үйсэн хоромсого Евроазийн төв нутгаар өргөн тархсан ба энэ нь XIII-XVI зууны үеийн монголчуудын оршуулгын дурсгалаас илэрдэг. Энэ төрлийн хоромсого бол хүн болгонд байхгүй тансаг зэрэглэлийн эдлэл бөгөөд зөвхөн чинээлэг язгууртанууд болон гавьяа байгуулсан баатарлаг эрсэд, эсвэл мэргэн харваачдад шагнал болгон өгдөг байсан бололтой. Одоогоор бидний нэгтгэн авч үзсэн нийт 115 хоромсогын сийлбэртэй ясан чимэглэлүүдийн хээ дүрслэл нь ерөнхий хэв загвар, дүрсэлбэрийн агуулга, арга технологи адилхан боловч хээ чимэглэлийн зохион байгуулалт амьтадын дүрсэлбэр, тэдний үйл хөдлөл нь хоорондоо давхцал үгүй бүгд өөр өөр болох нь харагддаг. Харин Цахиурт овооноос илэрсэн ясан чимэглэл бүхий үйсэн хоромсого бол алтан ургийн язгууртных хэмээн үзэж байна.
Түлхүүр үг: Цахиурт овоо, хоромсого, сийлбэртэй ясан чимэглэл, хээ дүрслэл
27
References
Altansukh G. “Iser” suudal. Mongolyn ezent güren. Ikh Yuani uls ba mongol dakhi arkhyeologiin sudalgaa. Ulaanbaatar, 2025: 310.
Amartüvshin Ch., Batbold N., Eregzen G, Batdalai B. Chandmani khar uulyn arkhyeologiin dursgal I. Ulaanbaatar, 2015: 218-226, 251-252.
Amartüvshin Ch., Batdalai B., Bökhchuluun B. “Javkhlant ord” KhKhK-iin Ömnögovi aimgiin Gurvantes sumyn nutagt orshikh uurkhain ded büttsiin bürdel bolokh 18 km avto zamyn daguud khiisen arkhyeologiin avran khamgaalakh maltlaga sudalgaany tailan. Ulaanbaatar, 2016: 42-61. AKhGBSKh.
Amartüvshin Ch., Galdan G., Bökhchuluun B., Batdalai B. Goviin büsed maltan shinjilsen zarim mongol bulshnuud. Arkhyeologiin sudlal. Boti XXXII, Devter 1-20, Ulaanbaatar, 2012: 298-324.
Badamkhatan S., Tserenkhand G., Batnasan G., Ayuush Ts., Disan T., Tangad D., Nansalmaa D., Otgonbaatar B. Mongol ulsyn ugsaatny züi. Negdügeer boti. Khalkhyn ugsaatny züi (XIX-XX zuuny zaag üye). Nemen zasvarlasan khoyor dakhi khevlel. Ulaanbaatar, 2012: 236.
Bazarsüren J. Üisen khor. Arkhyeologiin sudlal. Boti XXI, Devter 11, UB., 2003: 110-112.
Bao Shuan Lun, Bayanbaatar. Suragchiin mongol khelnii olon kheregtseet toli. Övör Mongolyn khevleliin büleglel, Övör Mongolyn surgan khümüüjliin khevleliin khoroo. 2016: 554.
Batbold G. Mongol nokhoin tüükh arkhyeologiin sudalgaa. “Mongolyn arkhyeologiin shine sudalgaa” tsuvral – VIII. Ulaanbaatar, 2022: 137.
Batsaikhan Z., Amarbileg Ch., Sodnomjamts D., Bayandelger Ch. Baruun Tsagaan Del uuland maltan sudalsan mongol bulshny tukhaid. Arkhyeologiin sudlal. Boti XXXV, Devter 31, Ulaanbaatar, 2015: 454-482.
Bayar D. Altan urgiin yazguurtny negen bulshiig sudalsan ni. Ulaanbaatar, 2000: 18.
Bayarsaikhan J., Clark J., Tüvshinjargal T., Byambadorj B., Byambajargal B., Sodnomjamts D. Khorig uulyn erdenes. Ulaanbaatar, 2023: 30-52.
Bilgüün E. Nüüdelchdiin saadgiin yasan chimeglel (XIII-XV zuun). Chingis khaany öv, soyol sudlal. T. III, f 9. Ulaanbaatar, 2024: 158-169.
Konstantinov N.A., Ebyel A.V. Novii nakhodki Mongolskogo vremeni iz yugo vostochnogo Altay (predvarntelnoy soobshenie) teoriya practica arhayologicheskih issledovanii. Boti 18, № 2, 2017: 22-29. https://doi.org/10.14258/tpai(2017)2(18).-02
Lkhagvasuren Kh. Mongolyn arkhyeologi. (Chingis khaany üye). Terguun dewter. Ulaanbaatar, 2007: 107.
Malinovskaya N.V. Kolchany XIII-XIV vv. s kosyaniimy ornamentirovannimi obkladkami na territorii yevraziiskih stepei. Goroda povoliya v srednie veka. Moskva., 1974: 132–175.
Navaan D. Büteel tuurvilyn emhetgel. II Bot. Erdem shinjilgeenii oguulel, niitlel, dursamj. Ulaanbaatar, 2018: 108.
Nikolayev V.S. Kolchanii kochevnikov predbaikalia v XII-XIV vv. Izvestiya Laboratorii drevnih tehnologii IrGTU vip. 4, 2006: 284–298.
Ochir B., Munkhdelger J., Gunchin-Ish Ts., Ochirpurev U. Zavkhan aimgiin Yaruu sumyn nutag Takhilt, Uushgit yavuulsan mongol bulshny maltlaga sudalgaanii uridchilsan ur dün. Mongolyn arkhyeologi 2024. Ulaanbaatar, 2024: 94-98.
Ulziibayar S., Navaan D., Erdene M. Sukhbaatar aimgiin nutagt khiisen arkhyeologiin sudalgaa (2007). Mongolian Journal of Anthropology, Archaeology and Ethnology, Vol. 3, № 1(287), Ulaanbaatar, 2007: 60-76.
Punsag A., Naran D., Mönkhtsetseg T., Ganbold J. Mongolyn Yuani uls. Mongolyn ezent ulsiin tüükh – II. Ulaanbaatar, 2019: 104.
Turbat Ts., Batsükh D., Bayarkhuu N. 2010 ond Sükhbaatar aimgiin Ongon sumyn Tavan tolgoid ajillasan avran khamgaalakh maltlagiin tailan. Ulaanbaatar, 2010: 34. AKhGBSKh.
Khorin negt tailbar toli. Uvur Mongoliin Mongol khel, utga zokhiol, tüükh sudlakh gazar emkhlev. Uvur Mongolyn Ardyn khevleliin khoroo. 1979: 104-527.
Khürelsükh S., Bayarsaikhan J., Eregzen G., Miller A.V., Clark J., Miller B., Bayandelger Ch., Erdenetsetseg R. Dood Tsakhir uulyn Mongolyn ezent gürnii üyeiin orshuulgyn gazar. Arkhyeologiin sudlal. Boti XLIII, devter 8, Ulaanbaatar, 2023: 73-76.
Tsan khai (Örgöndalai). Türegiin khojuu ulsyn khaany ugsaany titem, tüünii ulamjlal, soyolyn tukhaid. Mongolian Journal of Anthropology, Archaeology and Ethnology. Vol. 14 (2), Ulaanbaatar, 2025:100-101.
Tsogtbaatar B., Batbold G., Bazargur D., Boldkhuyag Do., Burentugs L. Kherlenbayan-Ulaan uulyn Khanzatyn mongol bulshny maltlaga sudalgaany zarim ür düngees. Mongolyn arkhyeologi. Ulaanbaatar, 2020: 127-132.
Tsend güngiin orchuulsan Mongolyn Nuuts Tovchoon tailbart ekh. boti I, II, III. Ulaanbaatar, 2022.
Chingis khaan ba tüüniig zalgamjlagchid. Üzesgelengiin katalogi. Ulaanbaatar, 2010: 252-299.
Enkhtur A., Khurelsukh S., Munkhbayar L., Buyankhishig Ts. Sükhbaatar aimgiin Uulbayan sumyn nutag Tsakhiurt ovoo dakhi “ML Tsakhiurt Ovoo” KhKhK-iin ashiglaltyn talbaid güitsetgesen arkhyeologiin avran khamgaalakh maltlaga, sudalgaany ajlyn tailan. Ulaanbaatar, 2011: 11. AKhGBSKh.
Erdenebat U. Dundad zuuny mongolchuudyn altan emeeliin tukhai. Mongolian journal of Anthropology, Archaeology, and Ethnology. vol 12 (1), Ulaanbaatar, 2023: 124-146. https://doi.org/10.22353/mjaae.2023120101
Erdenebold L., Erdene J., Bolormaa S., Ariunbold G., Gantogtokh G. Sükhbaatar aimgiin Tüvshinshiree sumyn nutag Oortsog Ovoo uuland khiisen arkhyeologiin maltlaga sudalgaany ajlyn 2021 ony tovch medeelel. Mongolyn arkhyeologi. 2021. Ulaanbaatar, 2021: 88.
Eregzen G., Bukhchuluun D., Angaragdulguun D. “Erdenes tavan tolgoin” KhK-iin Ömnögovi aimgiin Tsogttsetsii sumyn nutag dakhi tusgai zövshöörliin talbai. Arkhyeologiin avran khamgaalakh tailan. Ulaanbaatar, 2013: 33-55. AKhGBSKh.
Yavorskaya L.V. Ekzotichyeskoye syriye kostyanykh artyefaktov iz raskopok zolotoordynskikh gorodov // Vyestnik Volgogradskogo gosudarstvyennogo univyersityeta. Syeriya 4, Istoriya. Ryegionovyedyeniye. Myejdunarodnyye otnoshyeniya. T. 23, № 3, 2018: 206–217. https://doi.org/10.15688/jvolsu4.2018.3.18
David M. Farquhar. The government of China under Mongolian rule: A Reference Guide. (Münchener Ostasiatische Studien, Bd. 53.) Stuttgart: Franz Steiner Verlag GmbH, 1990: 594.
Holger Riesch. Mongolische Pfeilkocher des Mittelalters. Waffen-und Kostumkunde. Jahrgang Heft 2. 2010: 113-148.
Yuánshǐ. Juǎn jiǔshí. Zhì dì sìshí. Bǎi guān liù. 1976:2277.
Yuán yǎn. Táng dài shèjiàn zhuāngbèi “hú lù” yuánliú zàikǎo. Tǐyù wénhuà dǎo kān 2018 Nián 5 yuè dì 5 qī: 130-135.
Wèi jiān. Yuán shàng dū. (Shàng) běijīng: Zhōngguó dà bǎikē quánshū chūbǎn shè,2008. 4: 447.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2026 Buyankhishig Tserenkhand

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
Copyright on any research article in the Studia archeologica is retained by the author(s).
The authors grant the Studia archeologica license to publish the article and identify itself as the original publisher.
![]()
Articles in the Studia archeologica are Open Access articles published under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License - CC BY NC.
This license permits use, distribution and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited.